Kompetensförsörjning
i Dalarna
i Dalarna
Skapad av: Samhällsanalys, Region Dalarna
Senast uppdaterad:
2024-01-30
I ljuset av en ständigt föränderlig arbetsmarknad och det accelererande tempot inom teknologisk utveckling står Dalarna inför utmaningar och möjligheter när det gäller att säkerställa en robust och hållbar kompetensförsörjning. I Dalarna finns en stor variation av industrier som behöver kompetensförsörjas, allt ifrån en högteknologisk industri till en turism industri baserad på dalarnas kulturella kontext och hållbarhet. Denna rapport är avsedd att belysa de viktigaste aspekterna av regionens nuvarande och framtida kompetenslandskap, identifiera trender och behov, samt föreslå strategier för att möta dessa utmaningar på ett proaktivt sätt. Rapporten kommer även att utforska de centrala sektorerna och branscherna som driver regionens ekonomi. Vidare kommer den att analysera befintliga kompetensresurser, identifiera eventuella luckor och framhäva möjligheter för kompetensutveckling och nytänkande samarbete mellan näringsliv, utbildningsinstitutioner och offentliga sektorn. Denna rapport är avsedd att fungera som en grund för informerade beslut och samverkan, med målet att säkra regionens framtid genom en stark och anpassningsbar kompetensförsörjning.
I Dalarna har de unga (0-19 år) samt de arbetsföra (20-64) minskat sedan 1968, medan de äldre (65-79 år och 80+ år) har ökat under samma tidsperiod, en utveckling som dessutom prognostiseras fortsätta i framtiden. Det gör att regionen kan komma att stå inför ett flertal utmaningar i framtiden, däribland:
Arbetskraftsbrist: Minskningen av unga och arbetsföra personer kan resultera i en brist på arbetskraft. Detta kan vara särskilt påtagligt inom vissa sektorer och yrken, vilket kan hämma ekonomisk tillväxt och innovation.
Ökad börda på sociala trygghetssystem: Med en ökande andel äldre människor ökar behovet av hälso- och sjukvård samt pensioner. Detta kan öka belastningen på sociala trygghetssystem och offentliga finanser om det inte finns tillräckliga ekonomiska resurser för att stödja den åldrande befolkningen.
Strukturella förändringar på arbetsmarknaden: Arbetsmarknaden kan genomgå strukturella förändringar för att anpassa sig till den förändrade demografiska profilen. Det kan innebära ökad efterfrågan på teknologiska lösningar, automation och andra effektiviseringsåtgärder för att kompensera för bristen på arbetskraft.
Ökad efterfrågan på vårdtjänster: En ökande äldre befolkning kan leda till en ökad efterfrågan på hälso- och sjukvårdstjänster och äldreomsorg. Detta kan kräva investeringar och anpassningar inom hälso- och sjukvårdssystemet för att möta behoven hos den äldre befolkningen.
Figur 1
Den största näringen i Dalarna, där flest arbetar, var under år 2022 hälso och sjukvård, med ungefär 2.9^{4} sysselsatta. Även inom handel, transport, magasinering och kommunikation samt utvinning av mineral och tillverkningsindustri arbetade många i Dalarna 2022. I den sistnämnda branschgruppen har dock antalet förvärvsarbetande minskat stadigt sedan 1990-talet. I övrigt har antalet förvärvsarbetande ökat inom bland annat kreditinstitut, fastighetsförvaltning och företagstjänster samt forskning, utveckling och utbildning. I den förstnämnda branschgruppen återfinns bland annat sysselsatta inom IT-sektorn, vilket kan förklara en del av uppgången.
Figur 2
I Dalarnas största kommun, Falun, jobbar majoriteten inom vård och
omsorg, följt av utbildning, företagstjänster, offentlig förvaltning,
handel, tillverkning, bygg, kultur, fritid och nöje. I Dalarnas näst
största kommun, Borlänge, så jobbar majoriteten av befolkningen inom
handel, följt av vård och omsorg, offentlig förvaltning, utbildning,
tillverkning, företagstjänster, bygg och transport. I Ludvika så är det
vanligast att jobba inom tillverkningsindustrin, följt av vård och
omsorg, utbildning, handel, företagstjänster samt bygg. I Avesta så är
det även där vanligast att jobba inom tillverkning, följt av vård och
omsorg, handel, utbildning, bygg, företagstjänster samt transport. I
Mora så jobbar de flesta inom vård och omsorg, följt av tillverkning,
handel, utbildning, bygg och företagstjänster. I Leksand arbetar de
flesta inom handel, följt av vård och omsorg, utbildning, tillverkning,
bygg och företagstjänster, hotell och restaurang samt jord- och
skogsbruk. I Hedemora arbetar de flesta inom vård och omsorg, följt av
tillverkning, utbildning, handel och bygg. I Säter så är den största
branschen vård och omsorg, sen i fallande ordning kommer följande
branscher: utbildning, bygg, tillverkning, jord- och skogsbruk, kultur,
fritid och nöje, samt handel. I Rättvik arbetar de flesta inom vård och
omsorg, följt av utbildning, bygg, tillverkning, handel, jord- och
skogsbruk, företagstjänster samt hotell och restaurang. I Smedjebacken
arbetar de flesta inom tillverkningsindustrin, följt av vård och omsorg,
utbildning, bygg, handel samt företagstjänster.
I Gagnef är den största branschen där flest arbetar inom är vård och
omsorg, följt av tillverkningsekonomi, utbildning, bygg, offentlig
förvaltning, samt handel. I Malung-Sälen arbetar flest inom vård och
omsorg, följt av bygg, kultur, fritid och nöje, utbildning, handel,
tillverkning och företagstjänster.
I Älvdalen så jobbar flertalet inom vård och omsorg, bygg, tillverkning,
handel, utbildning och I Orsa så jobbar de flesta inom vård och omsorg,
följt av bygg, transport, utbildning, kultur och fritid, samt jord- och
skogsbruk. I Dalarnas minsta kommun sett till befolkning, Vansbro,
jobbar de flesta inom tillverkningsindustrin, följt av handel, vård och
omsorg, utbildning, och bygg. Det finns fler branscher i varje kommun,
vilket kan ses i figur 3.
Figur 3
I den vänstra cirkeln finns branscher efter antal anställda bland kvinnor, i den högra finns antal branscher efter anställda män. Kvinnor arbetar framförallt inom vård och omsorg och utbildning. Även handel, offentlig förvaltning, företagstjänster, tillverkning, kultur, samt fritid och nöje i fallande ordning. I den högra cirkeln så visas det att män framförallt jobbar inom tillverkningsindustrin, bygg, handel, företagstjänster, vård och omsorg, transport, utbildning, offentlig förvaltning samt jord- och skogsbruk.
Figur 4
De orangea staplarna är andelen kvinnor som har minst tre års eftergymnasial utbildning i Dalarna. Bland kvinnorna så har andelen med tre års eftergymnasial utbildning ökat från ungefär 7 procent till ca 30 procent mellan 1985 till 2022. De gröna staplarna är andelen män med minst tre år eftergymnasial utbildning i Dalarna. Andelen män med tre års eftergymnasial utbildning har ökat från ungefär 7 procent 30 procent mellan 1985 till ca 15 procent 2022. Det går att utläsa från tabellen att andel kvinnor med tre års eftergymnasial utbildning är dubbelt så stor 2022 mot mäns andel. 1985 var något större andel män högutbildade, jämfört med kvinnor.
HOPPET 99-00 BEHÖVER DISKUTERAS. HAR FÖR MIG ATT DET HAR NÅGOT ATT GÖRA MED HUR MAN MÄTER /JON
Figur 5
Stolparna är andelar med minst tre års eftergymnasial utbildning år 2022. Dalarna ligger näst längst ned i grafen, vilket visar att Dalarna har näst lägst andel med eftergymnasialt utbildade bland Sveriges län. Ungefär 30 procent av kvinnorna och 15 av männen i Dalarna har en eftergymnasial utbildning om minst 3 år, att jämföra med 45 procent för kvinnor och 34 i Stockholm, de län som har högst utbildningsnivå i Sverige. Spridningen mellan könen är således klart större i Dalarna än i Stockholm.
Figur 6
AVVAKTA MED
Figur 7
Efterfrågan på arbetskraft är i grunden ett teoretiskt begrepp som inte är helt rättfram att mäta. Historisk data över exempelvis antal förvärvsarbetande i olika branscher visar när efterfrågan möter utbud, dvs. när en person blir anställd. Efterfrågan kan dock överstiga utbudet, det blir exempelvis allt vanligare att företag har svårt att hitta arbetskraft, något som inte återspeglas i figurerna nedan. I detta avsnitt diskuteras vad de som förvärvsarbetar i Dalarna arbetar med, men också hur kvalificerade deras yrken är och åldersstrukturen på arbetsmarknaden.
I Dalarna är den klart största branschen, sett till antalet förvärvsarbetande, vård och omsorg med ungefär 28 700 anställda. Detta kan delvis förklaras med att befolkningen i Dalarna, precis som många andra glesbefolkade län, har en relativt hög medelålder, något som medför att mer vård och omsorg efterfrågas. Andra branscher med många anställda i Dalarna är tillverkning och utvinning samt utbildning, med ca 19 200 respektive ungefär 14 300 anställda. Inom vård och omsorg samt utbildning är en övervägande majoritet av de sysselsatta kvinnor, medan det omvända gäller för bygg och transport.
## $antal_per_bransch
Figur 8
Hur många som jobbar inom olika branscher i Dalarna har förändrats genom åren. En tydlig utveckling, mellan 1990 och 2022 är att många fler arbetar i företag som sysslar med företagstjänster, finans mm, en ökning på ungefär 6 100 förvärvsarbetande. Detta beror sannolikt på att många företag idag lejer bort vissa tjänster, såsom lokalvård. Om exempelvis ett tillverkande företag som SSAB tidigare anställde lokalvårdare själva, så återfanns dessa inom branschen tillverkning och utvinning, men om företaget istället lejer ut sådan verksamhet till andra företag specialiserade inom området, räknas lokalvårdarna istället som förvärvsarbetande inom företagstjänster, finans mm.
Den bransch i Dalarna där antalet förvärvsarbetande har minskat mest är tillverkning och utvinning, med ca 13 000 färre förvärvsarbetande 2022 jämfört med 1990. Detta beror delvis på det som diskuterades i föregående stycke, men en viktigare förklaring är sannolikt att företag inom tillverkning och utvinning idag har en mer automatiserad produktion än de hade för 30 år sedan, något som medför att det behövs färre antal anställda i produktionen.
Figur 9
AVVAKTA MED PROGNOSEN
Figur 10
Hur stor andel som jobbar inom yrken med olika former av kvalifikationskrav varierar relativt mycket mellan Sveriges län. Gotlands län har störst andel som arbetar inom enklare yrken, med ungefär 7 procent av de förvärvsarbetande i länet. Dock jobbar generellt relativt få inom dessa yrken, oavsett region. Om vi istället fokuserar på yrken med kvalifikationskrav som motsvarar gymnasial kompetens är skillnaderna större mellan Sveriges län. Minst andel återfinns i Stockholms län där ungefär 35 procent av de förvärvsarbetande har den typen av yrken, medan störst andel återfinns i Kalmar län med ungefär 55 procent av de förvärvsarbetande. För yrken med högre kvalifikationskrav, exempelvis “motsvarande fördjupad högskolekompetens”, är situationen mer eller mindre det omvända. Största andel har Stockholms län med ungefär 30 procent av de förvärvsarbetande, medan Kalmar län med ungefär 19 procent har lägst andel. Kvalifikationskraven i Dalarna påminner om de i Kalmar, med relativt stor andel av de förvärvsarbetande inom yrken med motsvarande gymnasial kompetens och färre inom yrken som kräver olika former av högskolekompetens.
Figur 11
Även mellan branscher varierar kvalifikationskraven naturligtvis. Störst andel som arbetar inom yrken av enklare karaktär återfinns i Dalarna inom hotell och restaurang, där mer än var fjärde arbetar inom den typen av yrke. Detta kan delvis förklaras av att hotell och restaurang också är den bransch i Dalarna med störst andel utrikes födda anställda. Personer som tillhör denna grupp tenderar att ha förgymnasiala utbildningar i större utsträckning än inrikes födda, vilket illustreras i avsnitt 4 nedan. Även inom företagstjänster är många yrken av enklare karaktär. Det omvända gäller inom exempelvis utbildning, där fler än hälften av de anställda arbetar inom yrken som kräver motsvarande högskolekompetens.
Figur 12
ONÖDIG? SÄGER VÄL EGENTLIGEN SAMMA SAK SOM FIGUREN OVAN?
Figur 13
Hotell och restaurang är den bransch där klart största andel yngre arbetar, drygt 25 procent av de förvärvsarbetande är mellan 16 år och 19 år gamla. Även inom kultur, fritid och nöje är många av de förvärvsarbetande unga, vilket är ett kvitto på att många unga tar sitt första steg in på arbetsmarknaden inom dessa branscher. Det omvända gäller för jord och skogsbruk, där närmare 75 procent av de förvärvsarbetande är äldre än 50 år. Detta kan delvis förklaras med att alla som äger en skogsfastighet räknas som förvärvsarbetande och många av dessa tenderar att vara äldre.
Figur 14
Störst antal personer över 50 år arbetar i Dalarna inom vård och omsorg. Ungefär 11 800 förvärvsarbetande inom branschen är minst 50 år och kommer således att gå i pension inom 15-20 år. Detta, i kombination med en befolkning som blir allt äldre och därför efterfrågar mer vård, leder till ett stort rekryteringsbehov inom vård och omsorg idag och i framtiden. Även inom tillverkning och utvinning är relativt många över 50 år, ca 8 500 förvärvsarbetande.
Figur 15
Bland Sveriges regioner är de befolkningsmässigt största även de vars befolkning i arbetsför ålder (20 - 64 år) har ökat mest det senaste dryga decenniet. Typiskt för dessa regioner är att de har ett positiv inrikes flyttnetto, dvs. människor i arbetsför ålder flyttar från andra delar av Sverige till exempelvis Stockholm eller Uppsala i större utsträckning än de flyttar därifrån. För många mindre regioner, såsom Dalarna, gäller det omvända. Härifrån flyttar många till andra regioner i Sverige, såväl utrikes födda som exempelvis har hamnat i Dalarna när de invandrat till Sverige, som inrikes födda.
I Sverige har invandringen (utrikes flyttnetto) överlag haft en positiv inverkan på den arbetsföra delen av befolkningens storlek det senaste dryga decenniet (de lila staplarna nedan). I vissa regioner, däribland Dalarna, motverkas denna ökning dock av ett negativt inrikes flyttnetto (gröna staplar) och en negativ demografisk förändring (blåa staplar), vilket sammantaget ger en minskande befolkning.
## $befolkningsforandring_20_64
Figur 16
AVVAKTA MED. FINNS DET NÅGOT DIAGRAMSKRIPT SOM GÖR DETTA?
Om Dalarnas arbetsföra befolkning delas upp i inrikes och utrikes födda, framträder en mer nyanserad bild än den i föregående diagram. Tydligt är att Dalarnas arbetsföra befolkning minskat i antal de senaste decennierna och att detta drivs av att den inrikes födda delen av befolkningen minskar. I Dalarna minskade inrikes födda invånare i arbetsför ålder (20-64 år) från ungefär 145 000 personer år 2002 till ca 125 000 år 2022. Samtidigt har en relativt stor invandring medfört att utrikes födda invånare i arbetsför ålder har ökat från ungefär 12 000 personer år 2002 till ca 26 000 år 2022.
Figur 17
För att fördjupa förståelsen för utbudet av arbetskraft bör lokala arbetsmarknadsregioner inkluderas i analysen, utöver kommuner eller län som analysenhet. Lokala arbetsmarknadsregioner skapas utifrån pendlingsrelationer mellan kommuner. Om jobbskapandet i den egna kommunen är svagt, kan närhet till andra kommuners arbetsmarknader möjliggöra pendling och medföra en totalt sett starkare arbetsmarknad.
Det som i första hand påverkar pendlingsmönster är närheten till större städer. Högst andel utpendlare i Sverige har Uppsala län, där närmare var fjärde boende som förvärvsarbetar gör det i ett annat län, Stockholm i stor utsträckning. Även Södermanland och Västmanland, som båda ligger relativt nära Stockholm, har stor utpendling. Störst andel inpendlare har Kronobergs län. I Dalarna är andelen förvärvsarbetande som pendlar över länsgräns relativt liten.
SKRIPT FÖR PENDLING LÄN SAKNAS FÖR TILLFÄLLET. OKLART OM LÄNSPERSPEKTIVET ÄR INTRESSANT
Figur 18
Att flera av kommunerna i Dalarna tillhör större arbetsmarknadsregioner blir tydligt i diagrammet nedan. Störst andel utpendling har Säter där ungefär 56 procent av de boende som förvärvsarbetar gör det i en annan kommun, i stor utsträckning Borlänge. Även Gagnef (pendling till Borlänge) och Smedjebacken (pendling till Ludvika) är kommuner där många pendlar till sitt arbete. Störst inpendling har Borlänge, där ungefär 38 procent av de förvärvsarbetande bor i en annan kommun. I norra Dalarna, med flera kommuner som till ytan är stora, exempelvis Malung-Sälen och Älvdalen, är situationen det omvända. Här bor och arbetar de allra flesta i samma kommun.
## $In_och_utpendling_procent
Figur 19
Utbildningsnivån bland Dalarnas invånare varierar såväl mellan
kvinnor och män, som mellan inrikes och utrikes födda. Kvinnor har
generellt en högre utbildningsnivå än män, ungefär var fjärde kvinna
(inrikes och utrikes födda) har en eftergymnasial utbildning på minst 3
år, vilket motsvarar minst kandidatexamen. För män är motsvarande siffra
ungefär 12 procent för inrikes födda och ca 18 procent för utrikes
födda. Således är en större andel av de utrikes födda högutbildade.
Annars återfinns den största skillnaden mellan grupperna bland de med
lägst utbildningsnivå. I gruppen inrikes födda har i praktiken alla
mellan 20 och 64 år åtminstone en högstadieutbildning. För utrikes födda
är bilden helt annorlunda. Drygt 18 procent av de utrikes födda
kvinnorna och ungefär 16 procent av de utrikes födda männen har en
högsta utbildning som understiger högstadiet. Detta är sannolikt en av
förklaringarna till att utrikes födda har en klart lägre
sysselsättningsgrad än inrikes födda; personer med lägre utbildningsnivå
har svårare att hitta jobb och står därför längre ifrån arbetsmarknaden.
Figur 20
Det är även stora skillnader i utbildningsnivå mellan åldersgrupper.
Om vi enbart fokuserar på de med en lägst utbildning, är det tydligt att
äldre är överrepresenterade i Dalarna. Detta beror sannolikt på att
utbildningsnivån i samhället har ökat över tid. Längre tillbaka vara det
möjligt att gå ut högstadiet och sedan få ett jobb, vilket är avsevärt
mycket svårare idag. Kraven på arbetsmarknaden har helt enkelt ökat.
Antalet med låg utbildning minskar därefter med åldern ner till
åldersgruppen runt 40 år, innan mönstret bryts. Att yngre åldersgrupper,
framförallt de mellan 20 och 35 år, har relativt många med låg
utbildning, beror troligtvis på att personer födda utrikes är
överrepresenterade i dessa åldersgrupper. Som vi diskuterade i
föregående avsnitt är det klart vanligare att utrikes födda har en
förgymnasial utbildning som högsta utbildning.
Figur 21
TA BORT?
Figur 22
Figur 23
Vid antagningen hösten 2023 antogs flest unga i Dalarna till introduktionsprogrammet, ett program dit enbart personer som inte är behöriga till andra program antas. Bland de nationella programmen antogs flest till ekonomiprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Högskoleförberedande program är således mest populära bland länets ungdomar. Bland yrkesförberedande program antogs flest till bygg- och anläggningsprogrammet respektive fordons- och transportprogrammet.
Figur 24
Det råder stora könsmässiga skillnader mellan antagna till olika program. För högskoleförberedande program är obalansen störst på samhällsvetenskapsprogrammet, dit klart flest tjejer antas och teknikprogrammet, dit klart flest pojkar antas. Bland yrkesförberedande program är det en överväldigande majoritet tjejer som antas till Vård- och omsorgsprogrammet medan en överväldigande majoritet killar antas till bygg- och anläggningsprogrammet och el- och energiprogrammet. Dessa obalanser återspeglas även senare i arbetslivet. Kvinnor är överrepresenterade inom vård och omsorg och utbildning, medan män är i klar majoritet inom byggsektorn. Om målsättningen är att skapa en mer jämställd fördelning mellan olika branscher i arbetslivet, är det således viktigt att börja arbetet redan i skolan. Det finns uppenbarligen stora skillnader mellan vilka val killar och tjejer gör redan då.
Figur 25
Det program som ökat klart mest i antalet antagna är introduktionsprogrammet. År 2011 antogs runt 91 personer till programmet, en siffra som ökade till 545 år 2023. Bland studieförberedande program är ökningen störst på ekonomiprogrammet, dit mer än dubbel så många antas idag som 2011. Bland program som i första hand kan ses som yrkesförberedande har antalet antagna till naturbruksprogrammet ökat avsevärt sedan 2011, medan antalet antagna till restaurang- och livsmedelsprogrammet och hotell och turismprogrammet har minskat tydligt.
Figur 26
Figur 27
De som tog examen från Högskolan Dalarna läsåret 2020 gjorde det i stor utsträckning från två program, hälso- och sjukvård samt pedagogik- och lärarutbildning. Andra populär program är företagsekonomin, handel och administration samt informations- och kommunikationsteknik (IKT).
Figur 28
TA BORT? Blir mest förvirrande när varken alla program finns, eller antal examinerade stämmer överens med figuren ovan.
Figur 29
En yrkeshögskola är en utbildningsform för yrkesinriktade studier på eftergymnasial nivå. Dess exakta roll varierar mellan olika länder. Inom yrkeshögskolan i Sverige finns två typer av examen på eftergymnasial nivå:
Yrkeshögskolan i Dalarna är i första hand inriktad på utbildningar inom vård och omsorg, vilket återspeglar sig på länets arbetsmarknad. Den vanligaste branschen för examinerade från yrkeshögskolan är specialiserad sluten somatisk hälso- och sjukvård på sjukhus, med 156 förvärvsarbetande i Dalarna (den första figuren nedan). Det finns dock även utbildningar inom tillverkning och utvinning, då specifikt utvinning av annan malm.
Det vanligaste inriktningen för personer som tagit en examen för yrkeshögskolan och förvärvsarbetar i Dalarna är läkarsekreterarutbildning, med 129 förvärvsarbetande. Även relativt många med inriktningar mot psykiatrisk vård och tandsköterska förvärvsarbetar i Dalarna (den andra figuren nedan).
Figur 30
Figur 31
Återigen oklart om det är vettigt att ta med trender och prognoser. Hur skall siffrorna tolkas?
Figur 32
En väl fungerande arbetsmarknad kännetecknas bland annat av att många arbetar, att många arbetar med vad de är utbildade till och att det inte råder någon större brist på kompetens. En arbetsmarknad med dessa kännetecken kan sannolikt hantera såväl kriser i samhället, som de utmaningar som arbetsmarknaden ställs inför i framtiden.
Sysselsättningsgraden, det vill säga utsträckningen i vilken människor i arbetsför ålder (20-64 år) arbetar, skiljer sig framförallt åt mellan inrikes och utrikes födda. Sysselsättningsgraden bland utrikes födda är lägre än sysselsättningsgraden för inrikes födda i samtliga svenska län. Det finns även skillnader mellan kvinnor och män. För inrikes födda, det vänstra diagrammet nedan, är sysselsättningsgraden för båda könen ungefär lika hög. Variationen i sysselsättningsgrad mellan länen är även den ganska liten. För utrikes födda (det högra diagrammet nedan) är bilden annorlunda. Utrikes födda män har en högre sysselsättningsgrad än utrikes födda kvinnor i samtliga län förutom Norrbotten. I Dalarna var sysselsättningsgraden bland utrikes födda män ungefär 71 procent, vilket är ca 7 procentenheter mer än för utrikes födda kvinnor i Dalarna.
Något man dock måste ta hänsyn till när man analyserar sysselsättningsgrad bland utrikes födda är hur lång tid personerna har varit i Sverige, samt vilken utbildningsnivå de har. För en djupare diskussion runt detta, se Region Dalarnas rapport “Kvinnor och män i Dalarna”
Figur 33
Vad gäller sysselsättningsgrad uppvisar kommunerna i Dalarna ett liknande mönster som länen på nationell nivå. Gruppen inrikes födda har en högre sysselsättningsgrad i samtliga kommuner i Dalarna jämfört med utrikes födda. Även här är sysselsättningsgraden för inrikes födda kvinnor och män ungefär lika hög. För utrikes födda är det däremot stora skillnader mellan kvinnor och män, men också mellan olika kommuner. I linje med den nationella bilden är sysselsättningsgraden högre för gruppen utrikes födda män än för utrikes födda kvinnor. Sysselsättningsgraden för utrikes födda män skiljer sig dock åt mellan kommuner där den högsta sysselsättningsgraden finns i Gagnef (ca 77 procent) och den lägsta i Avesta (ungefär 65 procent).
Skillnaderna mellan utrikes födda kvinnor och män är mer synlig mellan kommuner i Dalarna än när länen som helhet jämförs. Falun har den högsta sysselsättningsgraden för gruppen utrikes födda kvinnor, runt 72 procent, och ligger klart över genomsnittet för Dalarnas län (knappt 64 procent). Samtidigt är sysselsättningsgraden i Avesta kommun bland utrikes födda kvinnor bara ungefär 58 procent.
Värt att notera är att en del av skillnaden i utrikes föddas sysselsättningsgrad mellan kommunerna i Dalarna sannolikt kan förklaras av skillnader i antalet personer som invandrade under åren runt flyktingkrisen 2015. Exempelvis var Avesta, Ludvika och Hedemora de tre kommuner som hade högst invandring i förhållande till folkmängd under 2015, 2016 och 2017.
Figur 34
Nivån av matchning på arbetsmarknaden mäter i hur stor utsträckning människor jobbar med vad de är utbildade till. Generellt tenderar olika typer av specialiserade eftergymnasiala utbildningar, exempelvis läkare och psykologer, ha hög matchning. Utbildar man sig till läkare är det väldigt hög sannolikhet att man även har det som yrke (närmare 100 procent). På andra sidan av spektrumet finns dels olika former av gymnasieutbildningar, dels eftergymnasiala utbildningar inom exempelvis humaniora och konst, där runt hälften jobbar med vad de är utbildade till. Rent generellt ligger matchninggraden på runt 71 procent i Sverige, där något fler kvinnor än män jobbar med vad de är utbildade till. Det finns vissa skillnader mellan länen, men dessa är relativt små. I Dalarna är matchningsgraden ca 69 procent, vilket är något sämre än riket som helhet.
Figur 35
Matchningen på arbetsmarknaden tenderar att variera beroende på var man är född. I Dalarna har inrikes födda högst matchning med ungefär 70 procent för både kvinnor och män. Även personer födda inom EU har hög matchning (runt 66 procent). Lägst matchningsgrad har personer födda i Asien (ca 64 procent).
Figur 36
Ytterligare en viktig aspekt av en regions arbetsmarknad är hur lätt det är för arbetsgivare att hitta arbetskraft. Bland Sveriges län varierar den upplevda bristen på arbetskraft relativt mycket. Lättast att hitta kompetens år 2023 har småföretag i Östergötlands län, där ungefär 20 procent av småföretagen uppger att de har brist på kompetens. Att jämföra med Norrbottens län, där ungefär 45 procent av småföretagen uppger att de har samma brist. I Dalarna upplever ungefär 41 procent av småföretagarna att de har svårt att hitta arbetskraft, vilket är en ökning med 13 procentenheter sedan undersökningen som gjordes 2020.
Figur 37
Sammanfattningsvis…
Figur 38
Figur 39
Figur 40
Figur 41
Figur 42
Figur 43